Vi chekade ut ur hotellet och åkte tillbaka till Manaus där vi väntade på båten som skulle bli vårat hem de närmaste dagarna. Smutsig hamn med skräp överallt och det stank fisk och industrier. Men när båten kom var det bara spänning som fanns i huvudet. Ombord på båten fick vi lyssna på regler och hur det funkade med så många människor på en sån liten yta. Våra ansvariga guider hette Allan och Haulie. På båten var alla så taggade och vi fick se "där de 2 floderna möts", vi skulle åka på Rio Negro (svarta floden), anledningen för att det var sån delning var temperaturen, hastigheten och denstiteten på vattnet. Under 3 timmar åkte vi med båten och lekte maffia och spelade kort för att få tiden att gå. Stod ute vid kanten 15 min utan solskydd och brände ansiktet. Solen var extremt strark.. 

 

Sen skulle vi åka och hälsa på ett folk, urinvånare, eller med andra ord indianer. På stranden som vi stannade på såg vi upp på en stor klippväg. Där stod 2 män med kroppsmålningar, fjädrar och spjut. De minuterna som vi stirrade upp på dem var som att åka tillbaka i tiden. Sjukt nervösa gick vi upp för trappan på klippväggen. Utsikten var helt fantastisk.. Kvinnorna hade palmkjolar och gick oftast runt med ett barn på höften, även de kroppsmålningar. Vi fick sitta i en stor palmhydda med palmtak och lyssna på hövdingen när han berättade om sitt folk. Tyvärr hade han en brytning och portuguisiska var inte hans modersmål, vilket gjorde det ganska svårt att förstå honom.. Men vi fick sen olika danser som de hade utfört i hundratals år med blåsinstrument och flöjter.I sista dansen fick vi dansa med dem. Men mannen jag och Bella dansade med började skratta när han såg en annan kompis ansiktsutryck! hahahaha, dog va kul det var.

 

De sålde mycket hantverk där också som vi köpte. Men när vi skulle tillbaka till båten började det spöregna och blixtra. Men barnen i byn sprang runt och skrattade och lekte i leran. Jag och några tjejer busade med dem inne i hyddan, men sen var det självklart att de ville leka med oss ute. Så vi sprang ut i regnet och lekte datten med dem. Jag och 4 andra tjejer, vi blev såklart genomblöta med sååå lyckliga. Ta vara på varje ögonblick.  

 

Att mitt huvud är ett minfält med tankar och funderingar just nu känns rätt självklart. Där började man tänka och se hur lyckliga de barnen var. Att deras liv är så enkelt och utan någon teknik alls. På både gott och ont såklart. Men beroende på var i världen du föds hur olik din uppäxt kan vara.

 

På båten hade de virat ner en pressenning (stavning???) och vi duschade, åt middag. Därefter åkte vi med båten och la till vid land. Sen stannade vi uppe och chillade innan vi däckade i hammockarna.